Hoppa till innehållet

Jämtland

Allt händer i Jämtland

hela länet · live evenemangskalender

Jämtland har 137 saker att göra — från hela länet. Konserter, festivaler, vandringsleder, museer och mer, samlat på en sida och uppdaterat dygnet runt.

  • 137 saker att göra
  • Jämtland
  • Uppdaterad idag 03:00
Orter i länetÖstersund

Upptäck Jämtland

Saker att uppleva

Visar 24 av 137

  • Hoverbergsgrottan – Svenstavik
    Friluftsliv & naturBesöksmål

    Hoverbergsgrottan

    Skandinaviens största klyftgrotta, som upptäcktes 1897. Längd 81 meter och höjd 25 meter. Man antar att en förskjutning eller sättning i berget medverkade till att grottan vidgats nedtill och slutits samman upptill. Sedan 2008 en suggestiv färgad belysning, vilket höjer upplevelsen ytterligare. Isbeläggningar i grottan kan hindra besök under våren och försommaren. Från grottan finns vandringsleder upp till utsiktsplatsen på toppen av Hoverberget med café sommartid, till hembygdsgården och till naturstigarna med information om flora och fauna på berget samt den naturliga Rämnan, en 400 m lång skreva i hälleberget. I närheten finns stuguthyrning och husvagnscamping.

    Svenstavik

  • Myskoxcentrum i Funäsfjällen – Tännäs
    Friluftsliv & naturBesöksmål

    Myskoxcentrum i Funäsfjällen

    Längs Östkrökets sluttning i Tännäs hittar du Myskoxcentrum, som enligt Destination Funäsfjällen är världens första. På en 2,5 m hög ramp som leder in i hägnet kan besökarna beskåda urtidsdjuren vid Myskoxhägnet i Tännäs. Syftet med hägnet är dels att bedriva forskning och avla fram fler myskoxar, men även att ge allmänheten möjlighet att få se detta urtidsdjur i en mer naturlig miljö än en djurpark. Även om hägnet är byggt så att djuren inte ska störas i onödan, arrangerar man guidade turer för besökare. Sveriges enda vilda myskoxar finns i Härjedalens fjällvärld, cirka 10 km väster om byn Tännäs. Dessa djur är avkommor från 5 individer som 1971 invandrade från Dovrefjäll i Norge. Under 70 och 80- talet växte hjorden till sig och var som mest 34 djur. Från senare delen av 80- talet så har antalet sakta men säkert minskat, beroende på ett antal faktorer.

    Tännäs

  • Nationalmuseum Jamtli – Östersund
    Konst & utställningarSevärdhet

    Nationalmuseum Jamtli

    På Jamtli finns även utställningar kring Vikingatiden och det samiska livet. Jamtli Historieland lever upp sommartid med aktörer i de gamla gårdarna från 1700-talet till 1970-talet.

    Östersund

  • Storsjöbadet i Östersund – Östersund
    Friluftsliv & naturBesöksmål

    Storsjöbadet i Östersund

    Besök Storsjöbadet, ett äventyr för hela familjen! Eller vad sägs om tre vattenrutschbanor, en vattenpist och ett äventyrsbad för de små och en stor härlig relaxavdelning. Dessutom ett stort café med fräscht utbud och fri parkering för alla gäster! På Storsjöbadet finns även en äventyrsbassäng med trampolin, grotta och ström. Därutöver kan du motionssimma i 25-metersbassängen. Ta med din familj eller boka hela badet för en helkväll med kompisarna, kunderna eller arbetslaget. Möjligheterna är obegränsade! Välkommen!

    Östersund

  • Thailändska Paviljongen – Bispgården
    Konst & utställningarSevärdhet

    Thailändska Paviljongen

    En Thailändsk Paviljong i den svenska björkskogen. Efter en hel del slumpartade händelser står den här i Ragunda kommun i Östra Jämtland, en del från en värld långt borta. En imponerande byggnad med guld och mosaik. Den är den enda i sitt slag utanför Thailand. Den Thailändska Paviljongen är en minnesbyggnad till den siamesiske kung Chulalongkorn.

    Bispgården

  • Tännforsen – Åre
    Friluftsliv & naturBesöksmål

    Tännforsen

    Tännforsen, belägen strax utanför Duved i Åre kommun, är Sveriges största vattenfall och ett av de mest imponerande naturfenomenen i regionen. Med en bredd på 60 meter och en höjd på 38 meter är Tännforsen en spektakulär syn året runt. Under sommaren forsar vattnet med enorm kraft, medan vintern förvandlar fallet till ett islandskap med gnistrande isformationer. Området kring Tännforsen erbjuder också fina vandringsleder och vacker natur, vilket gör det till ett populärt besöksmål för både äventyrare och naturälskare.

    Åre

  • Östersunds Skidstadion – Östersund
    Konst & utställningarSevärdhet

    Östersunds Skidstadion

    Skidspåren i som utgår ifrån Östersunds skidstadion håller hög internationell klass och passar både dig som elitåkare och motionär. Vintertid finns mer än 80 km skidspår med påstigning framför allt från Östersunds skidstadion, men också från Spikbodarna, Odensala och Torvalla. Här läggs stor vikt vid tidig säsongspremiär där konstsnö och sparad snö från tidigare år används. Sommartid är skidstadion en perfekt plats för härliga utomhusaktiviteter som mountainbike och löpning i omväxlande natur. Här väljer du bland fina elljusspår och mer utmanande rundor i skogsterräng och myrmarker. Du hittar också rullskidbanor av yppersta klass, självklart anpassade för såväl för proffsträning som motion. I kombination med skidskytte om du vill.

    Östersund

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Arboretum

    Geopark Indalsäven Arboretum Arboretum och skogsskolemuseum Skogsskolemuseet på Älggärdsberget. Här visas 1900-talets skogsutbildning och skogsbruk i Bispgården. Skogsmännens kamratförbunds samlingar utgör grunden. Här finns även Rolf Strömbergs efterlämnade bilder och filmer från Forsområdet. Arboretum Arboretum är en samling träd och vedartade växter i direkt anslutning till Älggårdsberget. Namnet kommer från latinets arbor som betyder träd. Arboretet grundades för att tjäna som undervisningsmiljö för skogsskolans elever. Här finns både inhemska och utländska trädslag. De stora lärkarna planterades när skolan anlades och i parken står en av Jämtlands största ekar. Väster om slalombacken är träden indelade efter sin geografiska härkomst. De träden och många andra på området är planterade under senare tid. Gå gärna runt bland träden! Vid träden finns informationsskyltar. Stor gran vid Älggårdsberget (fd Skogsinstitutet) Detta är en gran som har vuxit på kronoparken Torresjölandet i en dalgång på Knulen mer än 400 möh. Uppgifter om trädet: ålder 239 år, brösthöjdsdiameter 77 cm, höjd 36,5 m och volym 8,4 m3sk. Granens dimension är imponerande. Den är mycket anmärkningsvärd med tanke på dess växtplats, som är i ett höjdläge. Text: Håkan Schüberg och Lars-Otto Hopfgarten

    844 41 Bispgården

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Bäckerhällan

    Geopark Indalsälven Bäckerhällan Gränsland mellan äldre berggrund och yngre magmakammare Vid Bäckerhällan går gränsen mellan en 1 900 miljoner år gammal berggrund och Ragundas 1 500 miljoner år gamla magmakammare. Om du ser ut över sjön Gesunden åt väster ser du ett flackare och lugnare område. Där är berggrunden äldre. Åt öster är landskapet oroligare med många kullar. Där finns de yngre magmakammarna som bildades av smälta bergmassor, magmor. När magmorna stelnade bildade de bergarter. Syenit – ovanlig bergart med dammigt utseende Längst mot väster i magmakammaren vid Bäckerhällan finns en bergart som är ganska ovanlig i Sverige, syenit. Syenit och granit kommer ur liknande magmor. Det som skiljer dem är att syeniten saknar större mängder av mineralet kvarts. Syeniten innehåller mineralet fältspat som gör att den ser lite dammig ut. De svarta kornen är oftast mineralet hornblände, men det kan också vara pyroxen. Granit – mycket vanlig bergart En bit österut finns blandformer av syenit och den rödare bergarten granit. Granit är en av våra vanligaste bergarter. Den kan ha flera färger beroende på vilka mineral den innehåller. Oftast är den ljus och svagt rödaktig. Granit innehåller mycket kvarts som kan vara vit eller grå eller ha en mörkare färg. Den innehåller även röd eller vit fältspat samt svart biotit och hornblände. Rapakivigranit – ovanlig granit som lätt faller sönder Längre österut ändrar graniten karaktär. Här finns en speciell typ av granit, rapakivigranit. Rapakivigranit har ett udda utseende. Forskare har olika teorier om varför den ser ut som den gör, men ingen vet säkert. Bergarten är oftast köttröd med stora rosa kristaller med gulvitt skal. Färgen på kristallerna och skalet kommer av två typer av mineralet fältspat. De något genomskinliga, grå kornen är mineralet kvarts. Rapakivi betyder rutten eller smutsig sten Ordet rapakivi är finska och består av de två orden ´rapa´ som betyder rutten eller smutsig och ´kivi´ som betyder sten. Namnet kommer av att rapakivigranit lätt bryts ner av exempelvis vatten, vind och is, den vittrar. I Sverige är rapakivigraniten ganska ovanlig. Här finns den i större mängd på två platser, i Ragunda och Nordingrå. Ingenstans kan man studera bergarten lika bra som i Ragunda. Gabbro – gråsvart bergart värd att bryta Ännu längre österut finns den mörka, nästan svarta bergarten gabbro. De ljusa kornen i gabbron är mineralet plagioklas. De mörka mineralen består av pyroxen och amfibol. Gabbron är en ekonomiskt viktig bergart som ofta används som byggnadssten. Rapakivigranit. Foto: Katarina Söderlund.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Böle-Hoo utsiktsplats

    Geopark Indalsälven Böle-Hoo utsiktsplats Utsikt över ett bergkullandskap Från Böle-Hoo utsiktsplats har du en fantastisk utsikt över en del av det mellansvenska bergkullandskapet. Bergkullarna bildades för ett par hundra miljoner år sedan när Sverige var öken och dinosaurier kan ha gått omkring i Ragundadalen. Det heta klimatet gjorde att sprickor i det platta berget vittrade och gröptes ur till djupa dalar. Bergkullar uppstod när bergsprickor gröptes ur till dalar För 240 miljoner år sedan hade jorden rört sig så att Sverige låg ungefär där Sydfrankrike ligger i dag. Klimatet var hett och landet var täckt av öken. De här väderförhållandena gjorde att det började vittra i sprickor i den platta bergytan, peneplanet. Vittringen gröpte ur sprickorna till dalar. De hårdare delarna av berggrunden bevarades i rundade eller toppiga bergkullar. Så uppstod bergkullandskapet. Peneplan – en platt bergyta I dag utgörs peneplanet i geoparksområdet av topparna på de höga bergkullarna. På andra platser kan peneplanet se annorlunda ut. Det beror på att bergytan utsatts för olika händelser. I jordytan finns områden eller större block, stenblock, som kan röra sig uppåt eller neråt, rakt eller i vinkel, mot eller ifrån varandra på grund av rörelser i jordens inre. Ett block som skjuts upp kommer att utsättas för en snabbare och kraftigare erosion än ett block som trycks ner och exempelvis skyddas av lösa avlagringar till exempel i ett hav. Peneplanet som vi ser till exempel i Västergötland, där Platåbergen ”vilar” på peneplanet, var skyddat mot erosion av ett hav under lång tid. Den svårvittrade bergarten diabas låg på toppen av bergen och skyddade mer lättvittrade bergarter från erosion. Det gjorde att restberg blev kvar. I Ragunda fanns däremot inget sådant skydd utan svaga zoner kunde vittra ner och bilda det kulliga landskapet. Utsikt över mellansvenska bergkullandskapet. Foto: Katarina Söderlund.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Cultum 64º North Huskykennel

    Svansele gård ligger mitt i skogen nära Vildmarksvägen, mellan Strömsund och Gäddede, mot Härbergsdalen. Gården är omgiven av oändliga skogar, sjöar och floder. Nära Fjällen och gränsen till Norge i Jämtlands län. Walter och Petra som driver företaget, kan erbjuda äventyr för högst 2 - 6 personer. Det som är speciellt med oss ​​är att vi bor i början av naturreservaten i ett område med mycket historia. På gården finns slädhundar, höns, två katter och två gårdshundar som bor hos oss. Våra djur hålls på ett art-lämpligt sätt och det är mycket viktigt för oss att de blir behandlad med respekt. Vi visa dig gärna hur vi hantera våra hundar och hur de matas. Och under tiden får du klappa hundarna medans vi berättar olika historier och andra erfarenheter från vårat liv med hundarn. Aktiviteter - Draghundträning på hösten och våren - Slädturer med våra hundar på vintern - Vandringar med Huskies - Vandringar i fjället - Lär känna våra hundar - Snöskovandringar Det finns ganska mycket att upptäcka längs denna väg som börjar från Strömsund, det här är bara en liten sammanfattning av vad som är möjligt. Vi erbjuder också information för utflykter eller hjälp med att organisera fritidsaktiviteter. * Sjoutnäsets kapell * Hällingsåfallet * Naturutställning, Gäddede Turistinformation * Gårdsmuséet i Jormlien * Brakkåfallet * Ankarede kyrkstad * Lejarfallet * Bjurälven * Gaustafallet * Stekenjokk Gårdshus för uthyrning Vår historiska gårdshus är tillgänglig för 2 - 6 gäster. Du är välkommen att boka hos oss och koppla av i några dagar eller så kan du också använda gården som Basecamp för dina utflykter. Vi pratar svenska, tyska och engelska

    Lidsjöberg

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Döda fallet

    Geopark Indalsälven Döda fallet Synliga effekter av vattens nötande kraft Den 6 juni 1796 försökte Magnus Huss leda om vattnet förbi vattenfallet Storforsen. Det gick inte som planerat och Ragundasjön uppströms tömdes på bara några timmar. Kvar blev ett dött vattenfall, Döda fallet, och en cirka 800 meter lång torrlagd älvfåra, en kanjon. Döda fallet är geoparkens centrum. Här finns en restaurang, ett besökscenter, breda träramper, hårdgjorda grusytor, en naturstig och rast­platser. Remmen Storforsen hade länge varit ett problem. För skogsägarna som bodde uppströms vattenfallet var problemet att det inte gick att flotta timmer ner till sågverken vid kusten. Virket bröts sönder i det 30 meter höga fallet och blev till kaffeved. Ett annat problem var att laxarna i älven inte kunde ta sig uppför fallet, så det var bara nedströms det gick att fånga fiskarna. Det fanns även en önskan om att skapa en vattenled från Östersjön till Storsjön. Magnus Huss – även kallad Vildhussen – anlitades för att lösa problemen genom att gräva en kanal förbi Storforsen. Han började gräva kanalen i en ås som hette Remmen (se karta). Remmen var 65 m hög och 300 m bred och låg tvärs över den nuvarande dalgången. Uppströms gränsade åsen till Ragundasjöns strand i Sandviken. Vad Vildhussen inte visste var att åsen inte bara bestod av sand och grus. Här fanns också jordarten silt. När silten blir genomdränkt tappar den all stabilitet och blir lös som välling. Vad Huss inte heller visste var att Remmen vilade på en djup ravin, en äldre älvfåra. Han hade trott att de skulle behöva spränga bort en bit av berget för att få vattnet att rinna genom rännan. Natten 6 juni 1796 brast åsen och hela Ragundasjön tömdes på några timmar. Storforsen blev Döda fallet och Indalsälven fick en ny fåra. Åsen spolades bort och ett helt nytt landskap skapades. Lokängarna Där Indalsälven nu rinner fanns tidigare de bördiga Lokängarna. Här hade bönderna i Västerede slåttermarker. När Ragundasjön tömdes sköljde det framrusande vattnet bort ängsmarkerna. Det som blev kvar täcktes med grus, sand och slam som vattnet förde med sig. Resultatet blev en torr och näringsfattig jord. Numera växer här mest tall. I katastrofen försvann även 16 hölador. Samma sak hände längre nedströms. Lador, bryggor, sågar, kvarnar och fiskeplatser följde med vattnet. De skador katastrofen orsakade var enorma. Älvfåran Det mest framträdande i Döda fallet-området är den till stora delar nakna älvfåran. Där forsade Storforsen fram innan Ragundasjön försvann. Vid den tiden hade sjön haft sitt utlopp här i över 7 000 år. Genom att stora delar av området är torrlagt kan du se effekterna av det strömmande vattnets kraft, den mest nedbrytande processen i världen. Här finns slipade berghällar, stora stenblock, nedfallsdammar och inte minst jättegrytor. I älvfåran har även enorma massor av inlandsisens smältvatten forsat fram under många år och nött ner berggrunden. Blockfältet Strömmande vatten har fört bort allt finare material som sand och grus från området. Kvar i I älvfåran är de stora stenblock som vattnet inte orkade transportera bort. Inte ens Storforsens kraftiga vattenströmmar rådde på dem. År 2020 upptäckte forskare en tidigare okänd process som kan förklara bildningen av ett sådant stort blockfält som du kan se här. Är du intresserad kan du läsa mer här: Nyupptäckt process bakom istida landskapsformer. Jättegrytor I den torrlagda älvfåran i Döda fallet finns flera grunda gropar i berggrunden. En del är små och andra stora. Några är djupa och andra grunda. Groparna kallas jättegrytor. De bildades genom att strömmande vatten urholkade bergunderlaget. Små stenar, grus och sand snurrade med i vattenvirvlarna under en längre tid och svarvade ut hålen i berget. Samtidigt slipades jättegrytan så den blev slät och fin. I en del grytor ligger en slät, äggformad sten, den kallas löpsten. Förr trodde man att jättar använde groparna för att laga mat i. Därför heter det jättegrytor. Nedfallsdammar Nedanför det som var Storforsens vattenfall ser du något som ser ut som stora, runda bassänger. Det är nedfallsdammar eller kolkbäcken som de också kallas. Det var där vattenfallet landade med full kraft och gröpte ur berggrunden. I takt med att bergväggen i vattenfallet nöttes ner flyttades vattenfallet sakta uppströms. Det blev då nya nedfallsdammar. Därför kan du se flera nedfallsdammar som ligger olika långt ifrån vattenfallets kant. Lintjärn Det var i Lintjärn som kanjonen började ta form för över 7 000 år sedan. Det var här forsen föddes som senare skulle bli Storforsen 800 m uppströms. Forsen arbetade sig sakta bakåt genom berggrunden. Det strömmande vattnet nötte ner berget så att det uppstod branta, vertikala väggar i kanalen. Här har berggrunden gott om sprickor. Det underlättade för vattnet att skapa vattenvirvlar som tillsammans med grus och sand slipade ner berget. På vintern, vid lågt vattenstånd, kunde vatten som samlats i sprickorna frysa till is och spränga loss mer sten. Allt detta tillsammans har format kanjonen. Kanjonen Ragundasjön bildades för 7 600 år sedan genom att landhöjningen höjde bergtröskeln vid Döda fallet så mycket att sjön avsnördes från Ragundafjorden som då var en del av Östersjön. Sjöns utlopp gick vid den bergtröskeln, och här bildades ett vattenfall som blev allt större allt eftersom landhöjningen fortskred. Vattnets kraft att bryta ner berggrunden beror på många olika saker. Till exempel påverkas nedbrytningen av mängden sand, grus och sten som följer med i strömmen, markens lutning och hur hård berggrunden är. Kanjoner är ovanliga i Sverige eftersom vår berggrund mestadels är hård och svår att nöta ner. Herkulesgruvan Herkulesgruvan är ett cirka 10 meter djupt gruvhål. Det man hoppades på var silver men man fann istället grafit. Gruvan är från mitten av 1800-talet men blev aldrig någon succé utan lades ner ganska snabbt. Orsaken var att mängden mineral var alldeles för liten för att det skulle löna sig att bryta vidare. De rostbruna stråken i berget är järnutfällningar. Berget vid gruvan har börjat vittra och flera ras har inträffat. Gruvan är därför stängd för besökare av säkerhetsskäl.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Döviken – Zorbcenter

    Geopark Indalsälven Döviken – Zorbcenter Forntida strandlinjer Här ser du tydliga strandlinjer, ett arv från den senaste istiden. För 20 000 år sedan låg ett flera kilometer tjockt istäcke ovanpå det som i dag är Sverige. Tyngden av isen gjorde att jordskorpan trycktes ner ända upp till 1 000 meter. När klimatet blev varmare och isen smälte undan reste sig jordskorpan igen. Under isavsmältningen flyttade sig kustlinjen ner till dagens kust i Östersjön. Tung is pressade ner jordytan För 20 000 år sedan låg inlandsisen flera kilometer tjock ovanpå det som i dag är Sverige. Isens tyngd tryckte ner jordskorpan ända upp till 1 000 meter. När klimatet blev varmare och isen smälte reste sig jordskorpan igen. Geologerna vet inte säkert men förmodligen hade isen försvunnit här i Ragunda för ungefär 10 000 år sedan. Smältvatten formade nya landområden När inlandsisen smälte som mest forsade enorma mängder smältvatten med full kraft rakt genom landskapet ut mot Östersjön. Vattnet drog med sig sand och grus och lättare material. Efter hand lugnade vattenmassorna ner sig och orkade inte längre transportera så mycket material. Då sjönk sand och grus och la sig på botten. Där bildades grusåsar och stora sandområden som här i Döviken – Zorbcenter. Högsta kustlinjen och strandlinjer När vattennivån var som högst här låg den på 240 meter. Det var under eller efter den senaste istiden. Nivån kallas högsta kustlinjen och varierar i olika delar av landet. Allt eftersom inlandsisen smälte flyttades vattennivån och kustlinjen ner till dagens kust i Östersjön. I Döviken finns tre tydliga strandlinjer. Den översta är 8 000 år gammal och ligger på 147 meter över havet. Terrassen nedanför är 7 000 år gammal, 139 meter över havet. Längst ner vid Indalsälven är strandlinjen från 1928. Då invigdes Hammarforsens kraftverk 11 kilometer nedströms. Det du ser här är övre delen av en stor regleringsdamm. Nästa kraftverk, Gammelänge, ligger 1,5 kilometer uppströms. Platå av sandigt isälvsmaterial i Döviken. Foto: Peter Ladan

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Fors Hembygdsförening

    Geopark Indalsälven Fors Hembygdsförening Om oss Fors Hembygdsförening bildades den 2 januari 1938 och arbetar för att samla och sprida kunskap om Forsbygden och dess historia. Vi har sedan starten samarbetat med Heimbygda Hembygdsförbund för Jämtlands län. Hembygdsgården har ett centralt läge mellan Fors kyrka och Järåskolan. Just närheten till skolan innebär en nära kontakt med lärare och elever, som genom besök på hembygdsgården kan ta del av hur tidigare generationer levat och verkat. Varje årskurs har sitt program i den lokala arbetsplanen som lärare och hembygdspersonal utarbetat. När kommunen omorganiserade skolorna och eleverna flyttades från Järåskolan avbröts tyvärr denna verksamhet. Hembygdsföreningen är till för att skapa gemenskap och samhörighet mellan förr, nu och framtid, mellan alla som bor här och som kommer på besök. I vår löpande verksamhet hjälps vi åt att sköta om och visa våra 17 hus samt våra utställningar och samlingar. Vi ger kulturupplevelser och gemenskap på Hembygdsgården. För att kunna fortsätta och samtidigt förbättra verksamheten behöver vi bli fler! Vi har digitaliserat det mesta av våra samlingar i dataprogrammet Sofie, där besökaren kan få information om föremål. Under året anordnar vi i ett antal kulturevenemang. Det är allt från midsommar- och nationaldagsfirande, musikkvällar, sommarcafé, höstmarknad, barnföreställning och dans till guidningar i våra muséer och utställningar. Kontakta oss om du vill vara med och hjälpa till!

    4844 41 Bispgården

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Fors skogskyrkogård

    Geopark Indalsälven Fors skogskyrkogård Dödisgrop Här kan du se en dödisgrop som bildades när senaste inlandsisen smälte för drygt 10 000 år sedan. Gropen uppstod genom att ett isblock kom loss och borrade ner sig i marken, i sand och grus som smältvattnet fört dit. När isblocket smälte bildades där en håla. Isfritt för 10 000 år sedan För 20 000 år sedan låg inlandsisen flera kilometer tjock ovanpå det som i dag är Sverige. Så småningom smälte isen. Geologerna vet inte helt säkert men isen försvann förmodligen från Ragunda för ungefär 10 000 år sedan. När isen smälte som mest forsade enorma vattenmassor med full kraft genom landskapet. Smältvattnet förde med sig lättare material som sand och grus. Isblock bildade dödisgropar Det hände att ett isblock bröts loss från inlandsisen och borrade ner sig i marken, som här vid Fors skogskyrkogård. Isblocket bäddades in i sand och grus som den smältande isen hade lämnat efter sig. Materialet stelnade kring isbiten och när den sedan smälte bildades där en grop lika stor som det tinade blocket. Det finns torra och vattenfyllda dödisgropar. De vattenfyllda kallas dödissjöar. I området kring Getryggen kan du se både torra och vattenfyllda dödisgropar. Dödisgrop vid Fors skogskyrkogård. Foto: Katarina Söderlund.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Forsnacken

    Geopark Indalsälven Forsnacken Hålrum fyllda med stora kristaller I den här bergväggen kan du på nära håll studera hålrum som är fyllda med stora, vackra kristaller. De bildades då smält berg, magma, med mycket gaser rörde sig från jordens inre upp mot jordytan. På vägen upp frigjordes gaserna och bubblor bildades, ungefär som när man öppnar en flaska med kolsyrat vatten. När magman stelnade blev bubblorna kvar som hålrum där kristaller i lugn och ro kunde växa sig stora. Mineral stelnade och bildade kristaller De bubblor som gaserna bildade innehöll olika lösningar med mineral beroende på vilka grundämnen som fanns i berget. När magman så småningom svalnade och stelnade stabiliserades bubblorna till hålrum. I hålrummens öppning växte mineralen (ur lösningarna som fanns i bubblorna) i lugn och ro. När mineralen väl stelnade bildade de stora kristaller. Ju längre tid de fick möjlighet att växa desto större blev kristallerna. Bergväggen del av magmakammare Forsnackens bergvägg är en del av en 1 500 miljoner år gammal magmakammare, som kan liknas vid en jättelik ballong. Kammaren bildades av smälta bergmassor, magmor, som pressade sig upp från jordens inre. När de inte lyckades ta sig längre upp i jordskorpan stannade de och samlades några kilometer under jordytan. Sedan dess har allt som fanns ovanpå magmakammaren vittrat sönder och eroderat bort och du kan se rakt in i den. Smält berg blev röd granit och mörk gabbro När smältorna så småningom svalnade och stelnade bildade de olika bergarter. Den ena smältan var mörk, nästan svart, och bildade bergarten gabbro. Den andra var röd och bildade bergarten granit. Pulser av varm magma fortsatte att fylla på magmakammaren underifrån en tid, ungefär som i en lavalampa. Magma som redan hade stelnat kunde då värmas upp och bli flytande igen. Smälta bergmassor. Illustration: Katarina Söderlund. Magmorna flöt omkring och bildade mönster Magmorna påverkade varandra i omgångar och bildade olika mönster beroende på om de var flytande samtidigt eller inte. Gabbro och granit smälter vid olika temperaturer, jämför is och choklad till exempel, och gabbro är flera hundra grader varmare i smält form än granit. Skillnaden i temperatur gjorde att de inte blandades helt med varandra överallt. Magmamingling – ”kuddar” av gabbro i granit På många ställen bildades runda former, som liknar kuddar, av gabbron i graniten. Det hände när båda magmorna var delvis flytande samtidigt. Fenomenet har sitt namn efter engelskans magma mingling. Magmorna kan ha varit kalla, heta eller ljumma när de stötte ihop med varandra. Runt gabbron syns ibland en mörkare kant ytterst. Den kommer av att den varma gabbron kyldes snabbt mot den kallare graniten. Magmatisk breccia – kantiga bitar av gabbro i granit Det hände att gabbromagman hade börjat stelna eller kallnat helt innan en ny puls av varm granitmagma trängde upp och smältorna möttes. Då bröts gabbron sönder i kantiga block. Det kallas magmatisk breccia. Om en nästan helt stelnad granit träffade på en puls av het gabbro kan graniten ha blivit lite stekt av gabbron. Fenomenet syns som en vit kant runt graniten. Hybridisering – blandade magmor När en magma hade möjlighet att stelna långsamt bevarade den värmen länge och smälte upp sin omgivning. Magmor med olika sammansättning kunde då blanda sig med varandra och stelna samtidigt. Kristaller flöt från den ena magman in i den andra och löstes till slut upp. En ny bergart bildades, en hybridbergart. Processen kallas hybridisering eller på engelska magma mixing. Hybrider innehåller mineral som normalt sett inte förekommer tillsammans. De kan vara svåra att upptäcka då de nästan kan se ut hur som helst.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Getgrottan

    Geopark Indalsälven, Getgrottan Grotta formad av jättelika stenblock Getgrottan är en mäktig plats med jättelika stenblock. Blocken fördes förmodligen hit av is under någon istid de senaste 2,6 miljoner åren. Enligt gamla berättelser ska getter förr i tiden ha sökt skydd i grottan när det var dåligt väder. Det sägs också att gudstjänster har hållits här och att man då bad att betesdjuren skulle skyddas mot björn och varg. Smältvatten slipade stenblocken runda Getgrottan är uppbyggd och omgiven av mycket stora block som ligger på varandra och det fasta berget längs en sluttning. Det mest slående blocket är enormt och vilar på andra, mindre block. Tillsammans bildar de ett tak över grottans öppning. Blocken är rundade i sin form trots sin storlek. Det kan tyda på att det har runnit mycket vatten här med sand, lera och andra sediment som slipat dem, exempelvis under perioder då inlandsisen smälte. Blocken fördes hit av is under någon istid Det är troligt att stenblocken fördes hit i början av den senaste istiden. I senare skeden var istäcket och jordmaterialet bottenfruset långa perioder och stora stenblock mer eller mindre fastfrusna i underlaget. Block som satt fast påverkades inte så mycket av inlandsisen. Det är även möjligt att blocken flyttades hit under en tidigare istid. Oavsett när blocken flyttades var det ingen längre sträcka. En äldre granit av Revsundstyp Stenblocken i Getgrottan består till största delen av en knappt 1 900 miljoner år gammal granit av Revsundstyp. Den vittrar lätt och faller sönder om du skrapar på den. Bergarten har kristalliserat på flera kilometers djup vilket innebär att den har stelnat långsamt och kristallerna har haft tid att växa sig stora. Revsundsgranit är mycket vanlig i Jämtland. Den beskrevs för första gången i trakten kring Revsund söder om Östersund. Ingången till Getgrottan. Foto: Peter Ladan.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Getryggen

    Geopark Indalsälven Getryggen Åsrygg skapad av isälvsmaterial Högt uppe på Getryggen vandrar du på slingrande stigar med bitvis fin utsikt över Indalsälven. Denna åsrygg bildades för drygt 10 000 år sedan när senaste inlandsisen smälte, men vid en tidpunkt då isavsmältningen tog en paus och isen stod stilla här ett tag. Smältvatten forsade fram i en tunnel genom isen och lämnade efter sig grus, stenar och sand. Tunnelns form gav åsen den toppiga strukturen som ser ut som en getrygg. Isfritt för 10 000 år sedan För 20 000 år sedan låg inlandsisen flera kilometer tjock ovanpå det som i dag är Sverige. Istäcket över Antarktis ger en bild av hur en inlandsis kan se ut. Så småningom smälte inlandsisen. Geologerna vet inte helt säkert, men isen hade förmodligen försvunnit från Ragunda för ungefär 10 000 år sedan. Isälv i tunnel förde hit stenar, grus och sand När isen smälte som mest forsade enorma vattenmassor med full kraft genom landskapet. Vid Getryggen skapade smältvatten från isen en isälv som gick i en tunnel genom isen. I isälven forsade inte bara vatten utan även stora mängder av grus, sten och sand som vattnet plockade med sig på vägen. Så länge vattnets hastighet var hög orkade vattnet transportera stora mängder isälvsmaterial fram till iskanten. Tyngre partiklar, som sten och grus, avlagrades strax intill älvmynningen. Sand, som är lättare, studsade framåt. Tyngre material la sig på botten och lättare ovanpå Det grövsta materialet, sten och grus, avlagrades först. Allt eftersom isen smälte och iskanten försköts uppströms avlagrades lättare material som sand ovanpå. Under en period gjorde isen ett längre uppehåll här i sin avsmältning. Då strömmade mycket smältvatten med material på en och samma plats. På så sätt kunde en större ås bildas. Lösbrutna isblock bildade dödisgropar och dödissjöar Smältvattnet från inlandsisen rann genom Tjärnviksdalen väster om Getryggen. Där finns ett antal dödisgropar och dödissjöar, som är vattenfyllda dödisgropar. En dödisgrop är en håla i marken som uppstått genom att ett isblock brutits loss från inlandsisen och bäddats in i det material som den smältande isen lämnat efter sig, exempelvis sand och grus. Materialet stelnade kring isbiten och när den sedan smälte bildades där en grop lika stor som det tinade isblocket. Vid Fors skogskyrkogård kan du se ännu en dödisgrop. Dödissjö nära Getryggen. Foto: Peter Ladan.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Hannmyrkullen

    Geopark Indalsälven Hannmyrkullen Bergkulle med rasbrant För 240 miljoner år sedan hade jorden rört sig så att Sverige låg ungefär där Sydfrankrike ligger i dag. Klimatet var hett och vårt land var täckt av öken. Väderförhållandena gjorde att det vittrade i sprickor i berggrunden. Sprickorna gröptes ur till djupa dalar. Kvar av den gamla berggrunden blev 200-300 meter höga bergkullar som Hannmyrkullen. Bergkullar uppstod när sprickor i berg gröptes ur till dalar För 200-100 miljoner år sedan tillhörde Sverige superkontinenten Pangea. Vårt land låg på sydligare breddgrader och var täckt av öken. Många dinosaurier var anpassade för att leva i ett torrt klimat och kanske vandrade flockar av dessa skräcködlor omkring i Ragundadalen på den tiden. Det torra, varma klimatet gjorde att det började vittra i sprickor i den platta bergytan, peneplanet. Vittringen gröpte ur sprickorna till dalar. De hårdare delarna av berggrunden bevarades i rundade eller toppiga bergkullar. Så uppstod bergkullandskapet. Peneplan – en platt bergyta I dag utgörs peneplanet i geoparksområdet av topparna på de höga bergkullarna. På andra platser kan peneplanet se annorlunda ut. Det beror på att bergytan utsatts för olika händelser. I jordytan finns områden eller större block, stenblock, som kan röra sig uppåt eller neråt, rakt eller i vinkel, mot eller ifrån varandra på grund av rörelser i jordens inre. Ett block som skjuts upp kommer att utsättas för en snabbare och kraftigare erosion än ett block som trycks ner och exempelvis skyddas av lösa avlagringar till exempel i ett hav. Peneplanet som vi ser till exempel i Västergötland, där Platåbergen ”vilar” på peneplanet, var skyddat mot erosion av ett hav under lång tid. Den svårvittrade bergarten diabas låg på toppen av bergen och skyddade mer lättvittrade bergarter från erosion. Det gjorde att restberg blev kvar. I Ragunda fanns däremot inget sådant skydd utan svaga zoner kunde vittra ner och bilda det kulliga landskapet. Utsikt över mellansvenska bergkullandskapet. Foto: Katarina Söderlund. Bergssluttning med lösgjorda stenar Högt uppe på Hannmyrkullen ser du en rand av stenar. De har fallit ner från det fasta berget när det vittrat. Det steniga området kallas rasbrant eller talusbrant. Utsikt över mellansvenska bergkullandskapet. Foto: Katarina Söderlund.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Inlandsbanan

    Inlandsbanan Destination Inlandsbanan AB bedriver persontrafik på Inlandsbanan genom turisttrafik. Längs banan finns mängder av äventyr och upplevelser i storslagen natur och turisttrafiken syftar till utveckling av besöksnäringen i ägarkommunerna. Destination Inlandsbanan utvecklar reseupplevelser, säljer och marknadsför paketresor, tågluffarkort och biljetter. Charter är också en del av verksamheten. Paketresor Följ med på någon av våra klassiska paketresor och upplev Sveriges inland från sin bästa sida. Här väntar storslagen natur, rik kultur och genuina möten med människor och platser längs Inlandsbanan. Varje resa är noggrant planerad för att ge dig en bekväm och minnesvärd upplevelse. Norrlands själ Resan för dig som vill uppleva Norrland och se och lära om den samiska kulturen Norr till söder Res från Gällivare i norr till Mora i söder. Med fem övernattningar får du uppleva Gällivare, Jokkmokk, Vilhelmina, Östersund och Mora. Upptäck Inlandsbanan En av våra mest klassiska resor där du du får upptäcka och uppleva Inlandsbanan och inlandets pärlor. Tåg så in i NordenEn perfekt rundresa för dig som vill uppleva städer, fjordar, fjäll och nationalparker i både Sverige och Norge. Inlandsbanan & HurtigrutenEn kombinationsresa med tåg och båt där du får uppleva både sommarsveriges livfulla inland och det det norska kustlandskapet. Familjekul och fjällRes och utforska inlandet och fjällen tillsammans med hela familjen i sommar! En resa från Mora, via Östersund och vidare till Storulvån för massor av härliga ute-äventyr. Temaresor Vill du upptäcka Inlandsbanan på ett unikt vis? Våra temaresor bjuder på något extra – resor med särskilt fokus, passion och personlighet. Här kombineras Inlandsbanans klassiska upplevelser med exklusiva inslag som historieresor, kultur- och smakupplevelser eller äventyr i naturen. Resor för dig som vill fördjupa upplevelsen och skapa oförglömliga minnen i inlandet.

    831 57 Östersund

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Koviken

    Geopark Indalsälen Koviken Koviken Gränsland mellan äldre berggrund och yngre magmakammare Vid Koviken går gränsen mellan den 1 900 miljoner år gamla berggrunden i väster och Ragundas 1 500 miljoner år gamla magmakammare i öster. Kammarna bildades av smälta bergmassor, magmor, som pressade sig upp från jordens inre och samlades några kilometer under jordytan. Där hårdnade de och bildade bergarter. Sedan dess har allt som fanns ovanpå kammarna vittrat sönder och eroderat bort och du kan se in i dem. Koviken del av magmakammare Koviken är en del av samma magmakammare som flera andra av geoparkens besöksmål, exempelvis Bäckerhällan. Om du ser ut över sjön Gesunden ser du Bäckerhällan i gränslandet mellan den flackare och äldre berggrunden västerut och det mer oroliga landskapet med många kullar österut. Det ger dig en känsla för hur stor magmakammaren är. I magmakammaren kan du se olika geologiska fenomen och bergarter. Här är de inte lika tydliga och enkla att upptäcka som vid andra besöksmål i geoparken exempelvis Stadsberget, Forsnacken, Prästberget 1 och Trätojordsbacken. 1 900 miljoner år gammal berggrund Den 1 900 miljoner år gamla berggrunden består av sediment som avsatts på botten av ett hav under många hundra miljoner år. Materialet till sedimenten kom från vulkaniska bergarter och äldre graniter som fanns i omgivningen. Det vittrade ner till grus, sand och lera som floder och vindar tog med sig ut i havet. På havsbotten bildades milstjocka lager av sediment. När sedimentlagren blev allt tjockare pressades de ihop av sin egen vikt. Till slut omvandlades sedimenten till bergarter. Vy över gränslandet mellan den äldre berggrunden i väster och yngre magmakammare i öster. Foto: Peter Ladan.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Konst & utställningarSevärdhet

    Krångede Kraftverksmuseum

    Krångede Kraftverksmuseum Krångede Kraftverk uppfördes mellan 1931-1936 och levererade då den första överföringen av norrlandskraft och var under 40-talet Sveriges största kraftverk. BESÖKA KRÅNGEDE MUSEUM Krångede Kraftverksmuseum På Krångede Kraftverksmuseum finns skapat en miljö som knyter ihop gårdagen med nutiden. Här kan Du se och ta del av hur människorna levde i och utanför arbetet under kraftverksepoken. Ett annorlunda upplevelsemuseum Krångede museum är ett annorlunda upplevelsemuseum, där delaktighet är viktigt för att Du ska få ut det mesta möjliga av Ditt besök. Kliv in mellan de svarta sammetsdraperierna och låt vindljudet föra Dig tillbaka till 30-talets Krångede… Lyssna till historier, se film och fotoutställning. Upplev hur det var att arbeta under 30-talets arbetsvillkor för vattenrallare, bergsprängare och dykare. På Krångede museum kan Du både spränga, prova en gammal dykardräkt och titta på film om kraftverksepoken. Vandra i flottarrännan Delar av utställningen finns även utomhus. I den gamla flottarrännan kan Du ta del av en fotoutställning. Längs vägen ner till rännan passerar Du även flottarkojan där det under sommaren vissa dagar traditionsenligt serveras kolbullar. Byggandet av Krångede Kraftverk Krångede kraftverk i Indalsälven byggdes 1931-36 och var under 1940-talet landets till effekt och produktion största kraftverk, som överträffades först 1952 av Harsprånget. Det var den första överföringen av elkraft från Norrland till Mellansverige. Anläggningen är landets största vattenkraftverk som uppförts i enskild regi. Krångedeforsarna strax nedströms sjön Gesunden är det största sammanhängande fallkomplexet i Indalsälven, som är ett av landets energirikaste vattendrag. Vattenrätten i Krångedeforsarna köptes 1897 av uppfinnaren och industrimannen Gustaf de Laval. Hans ursprungliga avsikt var att anlägga en elektrokemisk industri på platsen, en idé som dock aldrig blev verklighet. Ekonomiska omständigheter tvingade honom att sälja vattenrättigheten 1899. Efter ytterligare försäljning överläts vattenrätten 1908 till Krångede AB. Några år senare gjorde staten anspråk på forsarna, då Kungliga Vattenfallsstyrelsen hade tänkt sig ensamrätt på ett omfattande överföringsnät söderut. Fem år tog processen som avgjorde målet till Krångedebolagets förmån. Efter förslag från SJs generaldirektör Granholm ledde detta till utformningen av det sedermera internationellt mycket omtalade ”svenska systemet” med statsägda stamlinjer på vilka även enskilda och kommunala kraftbolag tillåts överföra kraft till valfria delar av landet. År 1931 kunde bygget till slut komma igång. Vattenbyggnadsbyrån, VBB, stod för den vattenbyggnadstekniska och mekaniska delen av arbetet. Generatorer och transformatorer ombesörjdes av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea. Bergsingenjören Gustaf Berggren ledde arbetena på plats. Med sig hade han ett arbetslag på 75 man som följt honom från arbetsplats till arbetsplats i över 30 års tid. Utöver dessa rekryterades ytterligare hundratals arbetare, de flesta från orten. Det uppfördes inga arbetarbaracker eller marketenterier vilket annars var vanligt vid större byggnadsprojekt. Istället hyrde arbetarna in sig på gårdarna i Krångede by eller byggde små egnahem inom ett par mils radie från arbetsplatsen. Efter många olika förslag till konstruktioner kom man fram till att bygga en renodlad underjordsstation. Berget var tillräckligt stort för att en underjordisk maskinsal kunde komma till stånd till rimlig kostnad och utan risk för bergras. Golvplanet skulle komma att ligga 40 meter under marknivån. SOMMARCAFÉ LEKPARKEN

    844 91 Hammarstrand

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Kullstabergets utsiktsplats

    Geopark Indalsälven Kullstabergets utsiktsplats Utsikt över ett bergkullandskap Från Kullstabergets utsiktsplats har du en fantastisk utsikt över det mellansvenska bergkullandskapet. Bergkullarna bildades för ett par hundra miljoner år sedan när Sverige var öken och dinosaurier kan ha gått omkring i Ragundadalen. Det heta klimatet gjorde att sprickor i det platta berget vittrade sönder och gröptes ur till djupa dalar. Bergkullar uppstod när sprickor i berg gröptes ur till dalar För 240 miljoner år sedan hade jorden rört sig så att Sverige låg ungefär där Sydfrankrike ligger i dag. Klimatet var hett och torrt och landet var täckt av öken. De här väderförhållandena gjorde att det började vittra i sprickor i den platta bergytan, peneplanet. Vittringen gröpte ur sprickorna till dalar. De hårdare delarna av berggrunden bevarades i rundade eller toppiga bergkullar. Så uppstod bergkullandskapet. Peneplan – en platt bergyta I dag utgörs peneplanet i geoparksområdet av topparna på de höga bergkullarna. På andra platser kan peneplanet se annorlunda ut. Det beror på att bergytan utsatts för olika händelser. I jordytan finns områden eller större block, stenblock, som kan röra sig uppåt eller neråt, rakt eller i vinkel, mot eller ifrån varandra på grund av rörelser i jordens inre. Ett block som skjuts upp kommer att utsättas för en snabbare och kraftigare erosion än ett block som trycks ner och exempelvis skyddas av lösa avlagringar till exempel i ett hav. Peneplanet som vi ser till exempel i Västergötland, där Platåbergen ”vilar” på peneplanet, var skyddat mot erosion av ett hav under lång tid. Den svårvittrade bergarten diabas låg på toppen av bergen och skyddade mer lättvittrade bergarter från erosion. Det gjorde att restberg blev kvar. I Ragunda fanns däremot inget sådant skydd utan svaga zoner kunde vittra ner och bilda det kulliga landskapet. Vy över mellansvenska bergkullandskapet. Foto: Souleiko Abdi Olade.

    844 21 HAMMARSTRAND

  • Friluftsliv & naturBesöksmål

    Kånkback

    Geopark Indalsälven Kånkback Fyndplats av en mammutbete För ungefär 40 000 år sedan gick det omkring mammutar här i trakten. Det vet vi för att år 1975 hittades en mammutbete i grustaget i Kånkback och genom kol-14-metoden har betens ålder kunnat bestämmas. Mammutbeten är antingen från en ung hane eller en mammutko. Den är Sveriges mest välbevarade och du kan se den på Jamtli i Östersund. Stora elefantdjur med tjock päls När mammuten levde var det fortfarande istid i Sverige. Då var landskapet helt annorlunda. Här var det tundra med gott om gräs, buskar och örter. Det behövdes eftersom mammutarna var flockdjur och ett fullvuxet djur behövde närmare 200 kilo föda varje dag. Mammutarna kunde bli över tre meter höga och väga sex ton. Det är samma storlek som en afrikansk elefant i dag. Största skillnaden jämfört med elefanter är att mammutarna var rejält håriga för att klara de kyliga vintrarna. För ungefär 50 000 år sedan blev det varmare och isen smälte så hela Jämtland blev isfritt. Sen kom isen tillbaka och mammutarna försvann. De sista mammutarna levde isolerade på en ö i norra Sibirien. Där dog de ut för bara 4 000 år sedan. Då hade de för länge sedan försvunnit från resten av Europa. Grustag med lager av jordarter I Kånkback finns flera lager av jordarter. Det understa lagret är tjockt och det egentliga grustaget. Där ligger stenar, grus och sand som avsattes i en älv för ungefär 40 000 år sedan. Det var under en period då klimatet tillfälligt var mildare och isen hade försvunnit från området. Troligtvis fanns istäcken endast över fjällen. Delar av materialet bildades under tunnlar i isen. Eller så avsattes det precis framför iskanten när den drog sig tillbaka. Älven transporterade hit materialet och slipade partiklarna runda allt medan inlandsisen drog sig tillbaka mot fjällen. Morän Ovanpå grustaget ligger ett lager av morän. Moränen består av material som inlandsisen nött bort från berggrunden eller från äldre jordarter och därefter avsatt. Det är en blandning av både grovt och fint material, allt från lerpartiklar till stora block. Moränen har transporterats och krossats av inlandsisen vilket gör att partiklarna ofta är ganska kantiga. Här ligger moränen ovanpå det lager som fördes hit för 40 000 år sedan. Den bildades alltså senare, vid den senaste nedisningen. En inlandsis antas ofta erodera och föra bort allt som kommer i dess väg. Jordlagren och mammutfyndet på den här platsen är exempel på att det inte alltid är så. Silt Det översta lagret består av silt. Siltpartiklarna är små och förs lätt bort av vind och vatten. Här kan silten ha avsatts av inlandsisens smältvatten. När smältvattnet rann ut i den fjord som flöt i dalgången kunde de små partiklarna sjunka till botten och bilda siltlagret. Att det fanns en fjord här då beror på att inlandsisen hade pressat ner landskapet rejält. I torrt tillstånd är siltjorden oftast fast. När det har regnat mycket och jorden är full av vatten kan silten lätt bli flytande. Konkretioner I siltlagret kan du hitta hårda klumpar av mineral som ser ut som förstenade ben eller sköldpaddsskal. De kallas konkretioner och har växt fram på platsen efter den senaste istidens slut. Konkretioner bildas oftast efter att sediment begravts på en havsbotten, men innan det har omvandlats till sten. I bildandet fälls mineral ut i vatten och cementerar sediment runt en kärna som vanligtvis är organisk. Det kan vara ett löv, en tand, en bit skal eller fossil. Marleka På den här platsen består konkretionerna av silt med mycket kalk i. De kallas marleka. Ordet marleka kommer av mara och leksak. I äldre tider trodde man att folk slapp mardrömmar genom att ha en marleka i sovrummet eftersom maran då var upptagen med att leka med stenen. Konkretioner varierar i form, storlek och hårdhet. Vanliga former är skivor, sfärer, rör eller druvliknande. Sluttning med lager av jordarter. Foto: Katarina Söderlund. Marleka. Foto: Katarina Söderlund.

    844 21 HAMMARSTRAND

Visuellt

Se alla på kartan

Öppna den interaktiva kartan och utforska evenemang och aktiviteter i hela Jämtland.

Öppna kartan