Konst & utställningarBesöksmål
Skulptur i röd bohusgranit i konstnärens serie häradsstenar med utgångspunkt i Västergötlands härader. Konstnärens motto ”en god vilja gör bördan lätt” och temat ”från urkult till kultur” förenas i skulpturen Magna Mater. Den är huggen i tre sektioner som tillsammans formar en kärve. Utsmyckad med reliefer som symboliserar hembygden och dess historia bildar den ett minnesmärke över kulturarvet och ansluter till tematiken från konstnärens övriga häradsstenar. Magna Maters bildvärld på Magna Mater inbegriper de fyra olika sidornas bilder av urmodern, den havande kvinnan, skördekvinnan och bondekvinnan, med symboler och häradsnamn. Konstnären har bidragit med en skiss över hur figurerna på stenen ska tolkas. På skissen finns också kommunens konstkommittés invändningar mot konstnärens utgångspunkter. Skulpturen var en gåva till Vara kommun av Sparbanken Skaraborg, dvs varken beställd eller betald av kommunen, så konstkommitténs roll var att reda ut huruvida kommunen skulle ta emot gåvan. För att förstå dramatiken kring verket måste man komma ihåg att konstnären var en mycket viljestark person med bestämda åsikter, en egen ikonografi och idé om till exempel placering. Tillkomsten var kontroversiell då många stridiga uppfattningar fanns om verkshöjd, presentation, placering och innehåll. Kommunens dåvarande konstkommittén ställde sig mycket frågande till verkets devis ”Frihet är en skyldighet” och har lagt till kommentaren ”Frihet är en rättighet” i förklaringsskissen. Stenen är ett exempel på konstnärlig yttrandefrihet snarare än faktaunderbyggd historia. Bertil Y Svensson, signaturen Byson Bertil Y Svensson, signaturen Byson, var en säregen personlighet med en flödande kreativitet som han omsatte i de mycket personligt utformade konstverk i olika material som lämnade hans verkstad. En kort biografi Bertil Y Svensson, Byson, föddes som en av sex syskon på en gård utanför Fristad, norr om Borås. Han bodde i trakten och arbetade som industriarbetare, jordbrukare och sågverksägare under många år. Han gifte sig och fick barn men kom till en punkt då behovet av förändring blev en stark kraft. I början av 70-talet, då han också funnit en ny partner, beslöt han sig för att ägna all sin tid åt konsten. 1974 flyttade han första gången till Vedum där tog han över Kvarnbacken med den gamla kvarnen som sedermera blivit utställningslokal för traktens stora industri, Vedums kök och bad. Efter en tid i Borås flyttade Byson tillbaka till Vedumstrakten, nu till ett nedlagt mejeri i Tålanna, Bitterna. När krafterna avtog och sjukdom kom in i bilden i slutet av 90-talet fick Byson lämna sitt Tålanna för ett boende i Borås. Konstnärsgärningen Hans konstnärsgärning delade publiken. Många beundrade format och teknik i skulpturerna, de monumentala stenarna och de annorlunda arbetsmetoderna i målningarna. Konstetablissemanget förhöll sig betydligt svalare och Byson hade ibland svårigheter att placera sina verk, som inte alltid tillkom på beställning. Byson arbetade med olika uttryck och i olika material, exempelvis målningar, trä och sten. Hans största projekt och det publiken nog mest känner till är de ofta monumentala häradsstenarna i granit. Serien var tänkt att omfatta 15 stenar baserade på härader i Västergötland. De tio stenar som hann färdigställas tillkom under perioden 1981–1995. Inte alla har placerats ut. Häradsstenarnas tillkomst bygger på konstnärens studier av bygdens äldre historia. Stenarna innehåller ledord och symboler som den som är förtrogen med bygdens framväxt och händelser som timat – dokumenterade eller traderade - kan känna igen. Till det fogade konstnären ibland egna formuleringar och kommentarer som kan te sig svårare att förstå för den oinvigde. Sten garanterar närvaro under mycket lång tid, vilket var avsikten, framför allt i förhållande till häradsstenarna, som var tänkta att stärka den lokala identiteten och över tid – från forntiden utan skriftspråk, över medeltiden med de första skrivna källorna, ända fram i nutidshistorien och med bäring för framtida generationer. Byson studerade på egen hand hela det breda historiska förloppet och tolkade också in traderade myter och sägner i sitt skapande. Ändå är det så att stenarnas budskap ligger i att betraktaren kan avläsa och tyda symboler och ledord så som de från början var tänkta att läsas och tydas. Den kunskapen lever inte vidare utan stöd, inte ens när de är ristade i sten. Bysons häradsstenar Skarkestenen, 1981 – Varnhem – Valle härad Magna Mater (urmodern), 1984, Vara – Barne, Laske, Viste och Åse härader Knallestenen, 1990 (Sjuhäradsmonumentet), placerad 1993 – Fristad – Bjärke, Gäsene, Kinds, Kullings, Marks, Redvägs, Vedens och Ås härader Vilskestenen, 1991 – Ullene – Vilske härad Laskestenen, 1991 – Vedum – Laske härad Vadsbostenen, 1995 – Hova – Vadsbo härad Frökindstenen, 1995 – ej placerad – Frökinds härad Lekåsa-Barnestenen, 1997 – Lekåsa – Barne härad Kinnestenen, okänt slutår och okänt öde Kinnefjärdingsstenen, okänt slutår och okänt öde Åsestenen, ej färdigställd och okänt öde Exempel på andra stenar av Byson Kungsstenen, 1988 – Levene – anknyter till historiska fakta och traderade berättelser kring kung Stenkil och Håkan Röde. Knalleliv, 1994 – Gånghester -minnessten över knallarna i Sjuhäradsbygden. Frihetsstenen, 1985 – Skara – minnessten över träldomens avskaffande 1335. Gycklarstenen, 1991 – Bitterna – minnessten över Bitterna-bygden. Arcastenen, 1991 – Kinna – beställningsverk till lokalt företag. Majsastenen, 1992 – Äspered – minnessten över läkekonstens historia. Ett femtontal gravstenar på kyrkogårdar spridda över hela landskapet. Se mer konst och skulpturer i Vara. Bli konstfadder
