Konst & utställningarSevärdhet
Medelplana kyrka Den medeltida stenkyrkan bestod av ett rektangelformat långhus och triumfbågen skilde detta från koret. Detta senare var kvadratiskt och hade en rak korsvägg åt öster. Kyrkan hade ett vapenhus vid sydvästra sidan och där var allmänhetens ingång. En sakristia fanns vid kyrkans nordöstra sida. Bredvid sakristian låg Gyllengripska gravkoret. Kyrkan hade medeltida stenvalv, som var vitkalkade. Byggmästare Johan Gottleb Günther i Skara uppgjorde 1763 en ritning till kyrkans ombyggnad till korskyrka. Men arbetet utfördes inte utan man nöjde sig med att hugga upp en valvbåge till tornet och satte bänkar i dess bottenvåning. Kyrkan hade två läktare, vars framsida hade målningar av Johan Aureller d y. Kyrkan var för liten för att rymma alla kyrkobesökarna. En ombyggnad skedde därför 1823 1824 och kyrkan fick då sitt nuvarande utseende. Den uppfördes av byggmästare Pehr Eriksson i Bredared efter en ritning av professorn i byggkonst vid konstakademien i Stockholm, Carl-Gustav Blom-Carlsson. Sten togs i stenbrott i Västerplana och timmer hämtades från Kinneskogen. Hela kostnaden till bygg-mästaren utgjorde 666 riksdaler och 32 skilling. Någon extra utdebitering behövde inte göras. Ombyggnaden av kyrkan blev färdig 1824. Kyrkan togs genast i bruk, fastän en del arbeten återstod. Men invigningen dröjde. Målningen skedde av häradsmålare Johan Petter Hökenstedt i Medelplana. Biskop Sven Lundblad invigde Medelplana kyrka den 26 september 1830. Detta skedde i samband med att kyrkoherde Joh. Sundblad installerades i sin tjänst. Av den ursprungliga kyrkobyggnaden kvarstår tornbyggnaden samt den kvarvarande medeltida västra och östra väggen. Detta synes ännu inne i kyrkan, främst på den västra väggen. Kyrkan byggdes ut i norr och söder och orienterades åt dessa väderstreck. Om man byggt den nya kyrkan åt öster, hade den kommit för nära landsvägen. Vidare kan nämnas att den medeltida stigluckan eller kyrkogårds-porten vid norra ingången är kvar. Där finns uppsatt en gammal fattigbössa. År 1902 genomgick kyrkan en grundlig restaurering och då uppfördes också den femsidiga sakristian på norra gaveln. Tidigare hade bottenvåningen i tornet använts som sakristia. Till år 1902 hade man haft sk. predikstolsaltare med predikstol ovanför altaret bakom detta. Ett stort runt fönster med kristusmonogram fanns bakom predikstolen. Flera gamla församlingsbor har berättat för mig om denna anordning. År 1902 fick tornet sin högsta spetsiga kopparklädda tornspira, vilken tidigare hade blåst ner vid en svår storm. De nuvarande bänkarna i kyrkan anskaffades 1902. År 1926-1927 restaurerades kyrkan och flera äldre inventarier renoverades och sattes in i kyrkan. En genomgripande restaurering ägde rum 1964-1965. Bänkarna i koret togs bort med undantag för en bänk, som står vid predikstolsidan. Nederst i kyrkan inreddes bl.a. en brudkammare. Flera av epitafierna och porträtt-gravstenarna placerades om, så att interiören blev enhetlig, ljus och harmonisk. En del gåvor till kyrkan skänktes i samband med restaureringen. Sakristian fick nya skåp för skrudar. 1980 företogs vitkalkning och målning inne i kyrkan. Nya takrännor uppsattes och en del brister i kyrkomurarna lagades. Kyrkan ansågs då vara i gott stånd och välvårdad. 1997 utfördes en omfattande reparation av tornet och dess tak. Silverskatten År 1611 härjade danskarna i trakten och brände bl.a. Skara. I Medelplana fanns då en kyrkoherde som hette Jonas Andersson Grodt, när han fick höra talas om danskarnas härjningar samlande han sitt silver och även förmodligen kyrksilvret, som enligt en förteckning före försvinnandet skulle ha utgjorts av två stycken silver kalkar och en oblatask i silver, och begav sig öster ut från prästgården i Medelplana, bort till en liten bäck vid prästegårdstorpet Kollängen. Där grävde han ner allt silvret för att på så sätt gömma undan det för danskarna om de skulle komma. Grodt dog strax därefter och hann aldrig avslöja var han gömt silverskatten. Enligt en i trakten allt levande sägen, sägs att skuggan av kyrktornet på en speciell dag och tid på året pekar ut skattgömman. Det talas även om att ett par vallpojkar på 1800-talet skulle ha sett skatten i en klippskreva när de var ute och vallade, men när de sprang hem för att berätta och sedan skulle återvända till platsen så kunde de inte finna den. Många har därefter sökt i omgivningarna men hittills har ingen veterligen funnit den. Det kan även tänkas att den har blivit funnen och kanske nedsmält eller att hela historien bara är påhittad. Den sägenomspunna silverskatten ruvar ännu på sin hemlighet, men vem vet, kanske en gång i framtiden så avslöjas den. Kyrkguiden I appen Kyrkguiden kan du läsa mer om kyrkorna och använda den som vägvisare när du är på plats, läs mer och ladda ner den här. Hitta hit kollektivt Med tåg (Kinnekulletåget/Västtågen) Med Västtågen (Kinnekulletåget) kan du ta dig till detta besöksmål genom att hoppa av vid Trolmen station. Därifrån är det cirka 3,4 km vandring till Medelplana kyrka. Sök i Västtrafiks reseplanerare antingen på webben eller i appen Västtrafik To Go. Vid frågor eller för mer information gå in på www.vasttrafik.se Med Närtrafik (beställningstrafik via Västtrafik) Närtrafik är perfekt för resor på landsbygden. Den hämtar dig vid en valfri adress inom ett särskilt område och kör dig till en hållplats (se alla hållplatser här) inom samma kommun. Så här fungerar det: Ring 0771-91 90 90 minst 1 timme innan du vill åka (inom fasta tidsspann – se karta & tider) Kostar som en vanlig enkelbiljett. Betala i appen, kontant eller med kort. Seniorkort gäller (med kortinspektion), men Västtrafiks periodkort gäller inte. Karta & tider för Närtrafik hittar du här
%20Galleri%20H%C3%B6rnan%20Web.jpg)
