Vad skolhuset säger oss - om kropp & själ, tankar & känslor

Forskarföreläsning om hur skolhusens arkitektur har speglat synen på utbildning.

Det väckte uppmärksamhet när Liberalernas Simona Mohamsson tidigt i våras föreslog ett förbud mot att bygga fula skolor: barn ska känna gåshud när de kommer till skolan förklarade hon. Det var många som påpekade, inte utan fog, att svensk skola står inför flera och mer akuta utmaningar. Samtidigt hade Simona Mohamsson en poäng som kanske emellanåt glömts bort när kommunala budgethänsyn pressat byggkostnader, lockat till tveksamma materialval och eftersatt underhåll – eller där man hyrt in stapelbara moduler istället för att bygga nya skolor. Friskolor har etablerat sig i övergivna industrilokaler eller kontorsfastigheter. Tanken att skolhusets utformning spelar roll, att skolor ska byggas så att de harmonierar med skolans uppgift, är dock inte ny. När skolväsendet, både folkskolor och läroverk, byggdes ut med rekordfart under 1800-talets andra hälft förde pedagoger och arkitekter en bred och levande debatt om skolhusens utformning – i Sverige, i Europa, i Nordamerika. Myndigheter och departement tog fram normalritningar för det goda och ändamålsenliga skolhuset. Mycket handlade det om takhöjd, luftväxling, belysning. Den estetiska aspektens betydelse var dock inte bortglömd. 1800-talets kommunalmän såg förvisso sparsamhet som en dygd – men när skolhusen byggdes kunde också små landsbygdskommuner tävla med varandra om att bygga regionens vackraste och mest välplacerade skola. Formspråk och planlösningar har självklart förändrats över tid, precis som skolans uppdrag har förändrats i takt med att hela samhället förändrats såväl socialt som ekonomiskt och kulturellt. Men under hela 1900-talet, och också idag, har det runt om i Sverige byggts ändamålsenliga, goda – och vackra! – skolbyggnader, på landsbygden och i städerna. Här presenteras några av dessa skolor och några av tankarna bakom skolhusets roll genom 150 år. Föredragshållare : KG Hammarlund, docent i historia med historidedidaktik. Föreläsningen är ett samarbete mellan Folkuniversitetet, Strömstads Akademi och Bohusläns museum. Föreläsningen arrangeras med stöd av Folkuniversitetsföreningen. OBS! Begränsat antal platser. Anmälan krävs.