Eggvena Kyrka

Kyrkan i Eggvena by ligger i närhet till Nossan

Eggvena kyrka Kyrkan kvar betydande murverk från den äldsta stenkyrkans långhus, även västväggen, sannolikt från 1100-talets mitt eller 1200-talets början. Den samtida dopfunten är i bruk och minner om kyrkans kontinuitet. Kyrkan fick nuvarande form på 1700-talet med sedvanligt tresidigt avslutat kor och vapenhus, som 1776 försågs med ett litet klocktorn av trä, vilket är typiskt för trakten. Byggmästare var Emanuel i Skattegården. Att vapenhuset har sin port åt söder är inte vanligt men beror förmodligen på att den därmed vetter åt landsvägen. Sakristian tillkom 1850. Barockens tidsskikt representeras av takets spegelvalv, predikstolskorg och ljudtak samt altaruppsats. Artefakterna visar på detta stilideals olika ansikten. Intressant är att såväl predikstolens tak som korg har motsvarigheter i Fölene och Remmene kyrkor. 1950-talets renovering har likaså satt prägel genom då tillkomna bänkar och läktarbröstning. Kyrkan inventerade 1920 Vid denna inventering noterades en träskulptur av ett kvinnligt helgon med kalk samt flera träskulpturer från 1700-talet. 1936 sattes den tidigare altartavlan, skuren i trä på 1700-talet, på plats igen efter att ha hittats på kyrkvinden. Av de äldre inventarierna märks ett processionskrucifix. 1938 lät man Statens Historiska Museum undersöka denna Kristusbild, gjuten i brons. Den befanns vara ett altar- eller processionskrucifix i primitivt utförande, troligen ett inhemskt arbete från 1100-talets mitt eller senare del efter vad som benämns Kölnskt-Westfaliskt eller Hildesheim original. Runsten Stenen som tidigare fanns i vapenhuset och stod lutad mot tornväggen, den restaurerades 1938 och ställdes på en grundsten till tornet på södra sidan. Texten på runstenen lyder: "Vifast reste denna sten efter Vive, en mycket god tägn." /Text - källa: RAÄ - Begyggelsereg. /mfl./