Domarringarna

Mystiska domarringar och stenar i skogen

Mystiskt gravfält Vid Lilla Hederna nordost om Hova ligger ett gravfält där det finns fem domarringar och fem stora klumpformiga stenar. Fältet ligger i skogen och särskilt när solen skiner härskar det en härligt mystisk atmosfär. Vad är domarringarna och stenar tecken på? För det första kan vi fundera över ordet domarring . Gravar, som oftast består av ett ojämnt antal stenar ställda i 'ring', kom att kallas så under 1800-talet. Man tänkte sig då att stenkretsarna var tingsplatser. Med en sten (eller säte) per domare skulle det alltid bli ett tydligt utslag. Vi kallar dem fortfarande domarringar, även om de egentligen är gravar. Stenar som rests eller samlats ihop på det här sätet signalerar alltså gravplatser. Domarringar som undersökts är oftast från den äldsta järnåldern och i dem ligger normalt en eller flera brandgravar. Det här gravfältet är inte undersökt, så vi vet inte vad som döljer sig under marken. Okänt antal individer begravda Det vi ser om vi går över gravplatsen är bara ytan. Det kan finnas fler begravda här än vad stenarna ovan mark visar. Från utgrävningar av andra gravfält vet vi att man under långa tider återanvänt äldre gravar som gravplatser. I och runtom stenkretsarna kan det ligga många begravda individer. Ritualer och ceremonier Man brukar påstå att brandgravskick (kremering) kom att avlösas av begravningar utan kremering. Idag vet vi att det under samma period kunde förekomma blandat gravskick. I en del fall kan vi märka att man tycks ha behandlat barn, kvinnor och män på olika sätt. Gemensamt för förkristna tider är dock att man tillät de döda att få med sig gravgåvor. Detaljer till klädsel, vapen, kärl, mat, husdjur och annat kunde dels visa vilken ställning man hade i samhället, dels vara till hjälp i 'livet efter detta'. Så levde man då gravarna anlades Vid den tid gravarna anlades bodde man i i långhus (titta på illustrationen som finns med i bildspelet). Enkelt uttryckt innebär det ett långt hus som rymde en gårds alla funktioner. Folk, fä och förråd samlades under ett och samma tak i 25-40 meter långa byggnader. Stommen i husen bestod av en massa jordgrävda stolpar. Med tiden kom den här boendeformen att ändras. Mot järnålderns slut och under tidig medeltid kom man istället att ha fler och mindre byggnader på gårdarna. Boende, stall och förråd och andra utrymmen fick egna byggnader. Röjningsrösen nära intill kan ha koppling Drygt 600-700 m nordöst om gravfältet finns ett område med röjningsrösen och spår av tegar (odlat mark). När området röjdes och odlades vet man inte idag men området kan delvis vara lika gammalt som gravfältet. Kanske var det så att det lilla gravfältet låg i kanten av en större gårds ägor under järnålder för 1500-2000 år sedan. Gravfältets utformning Gravfältet är ca 30m x 30m. Det finns fem domarringar samt ca fem klumpformiga stenar. Domarringarna är runda eller närmast runda, 5-7m diameter och består av 5-7 stenar, i regel klumpformiga (men där så varit möjligt resta på sin minsta sida) 0,5-1,2m höga. De klumpformiga stenarna kan vara fornlämningar. De förekommer på gravfältet utan att bilda några stenkretsar. Vägbeskrivning Om du åker från Mariestad (E20) kör du förbi avfarten till Hova centrum. Efter ca 2 km tar du vägen till vänster, vid skylten som det står Hederna på. Du följer vägen och kör rakt fram. Vid skylten Lilla Hederna kör du också rakt fram och fortsätter på skogsvägen (ca 900 m från E20). Strax därefter ser du en liten skylt 'kulturminne'. Här viker du av till vänster, då är du alldeles strax framme. Domarringarna ligger på vänster sida om vägen.